Expresstågsdikt

Slänger in en dikt för nu är det snart dags att försöka ta tag i bokstäverna igen. Svårt att hitta rätt fortfarande.
Här kommer en i alla fall och den är copyrightad mig, Pia Nilsson.

Den totala adressändringen försvinner i expresstågets skugga
Gör acklimatiseringen chanslös, utan ljud
Fjärilen svävar förbi, vingar vacklar av tyngd
Tystnadens muller susar bland molnen
Glasrutans nagelrepor stängs ute
Dropparna ingen ser
Allt är transparent.

Skrivargruppen

Nästa gång är sista gången och det är trist men har vi tur drar vi igång igen till hösten. Läxan till nästa gång är att skriva om känsel och att skriva om något sekunderna innan det händer. Ett enkelt exempel är en nysning, t ex.
Vi ska bra skriva fram till när det händer sen får nästa ta vid och se om det går att förstå vad som händer.
Svårt men spännande.
Jag ska även försöka få till ett sedelärande slut på min lilla fabeldikt. Gjorde det lätt för mig och körde med rim. Det blev en lite töntig dikt men det är inte lätt att låta djuren tala. Så här blev det.

Busshållplatsen

En hund ville ta bussen till Lund, bredvid stod en katt som fick fnatt när den gick om en stund.

Jag måste åka nu, sa katten till hunden, som sa: jag har ingen tid att passa, och lade sig i solen som gassa. Katten blev sur och hunden sa: ta dig en lur.

Där kom myran Tyra som när hon hörde om problemet vill en taxi hyra.

Nej ropade katten och hunden i kör : de är för dyra! Vi ber om nåd, vi har inte råd.

Ojoj ropade Tyra, vad ska vi göra? Med vem kan vi höra? Se där en groda, Kan du oss hjälpa?

Vad menar du lilla myra, frågade grodan, Går denna buss till Floda.
Ack, ve o ve vi som ska till Lund, skrek de andra i falsett, då log grodan brett; titta där en kamel, det kan aldrig vara fel,

Kamelen fram till dem gick och gav dem en högdragen blick. Och vad har hänt här? Vart bussen oss bär?

Katten han blev arg och röt som en varg: Kan ingen fatta att denna katta vill till Lund?

Så då bussen dök upp, springande bakefter, kom en tupp.  Nu i samlad trupp, de i bussen gick upp. Äntligen, skrek de hesa, vi kan börja vår resa men grodan den stod kvar. Han vinkade farväl: för nu min själ skulle han åka till Floda och dricka en soda.

 

 


Skrivargruppen träff 2

Igår var det dags för skrivargruppens andra träff. Denna gången var både en av mina bästa vänner, Kerstin och hennes dotter Emma med, plus en annan tjej. Så nu var vi sju stycken och det var en lagom stor grupp. Man hann lyssna på alla och reflektera lite över vad de skrivit.

Det roligaste är att det är sån spridning på åldrarna från 22-84 år! Snacka om olika erfarenheter! Det var så roligt att lyssna, det blev så vitt skilda texter hela tiden. Emma var jätteduktig.  

Vi hade en fem minutersövning som hette Vänskap är - Vänskap är inte. 
Det var inte lätt att komma på fem grejor på bara några minuter, på vardera sidan, men så här skrev jag:


Vänskap är: 
Glädje
Telefonsamtal
Hur mår du?
Tidlös
Stöttande 

Vänskap är inte:
Deprimerande
Energislukande
Enkelriktad
Flyktig
Kall

Lite om vad man kan göra i en skrivargrupp en helt vanlig måndagskväll. Läxan till nästa gång är att skriva om Doft och om ordet Genomborrad, hur nu det ska gå till. Formen får vi välja själv.



Skrivarkurs


Igår började jag på skrivarkursen och det blev jättebra. Vi var fyra st igår men hoppas på åtminstone två till nästa gång. Vi började lite försiktigt med några små övningar och döm om min förvåning, det kom några ord. Vi hade en trevlig kväll med många skratt med några stänk av allvar.
Första övningen hette: Varför är jag här? Vi hade fem minuter på oss och då jag gillar att rimma när jag blir tvingad att skriva något snabbt så blev det så här:

Varför är jag här?

Varför är jag här?
Jag mig på nytt lär
Bokstäverna som försvann
som en utslagen spann vann
Igen jag skriva vill
men hjärncellerna räcker inte till
Tiden bara går
Jag ska fylla 50 år
Ungar, hundar och gubbe
Jag vill sitta på en stubbe
i sommarens klara glans
kommer kanske orden som en dans
Då skulle min bok bli klar
som jag har önskar i många, många dar.

Full av klichéer men så roligt att bara få spåna fram nåt. Jag är ju på G men jag grubblar kanske för mycket på hur jag ska göra. Kanske bäst att låta det flöda bara.
Har i läxa till nästa gång attt skriva en allvarlig dikt.


Skrivarkurs

Hittade en trevlig överaskning när jag hämtade posten idag. Ett kort med inbjudan till skrivarkursen på måndag. Det har anmält sig några stycken så vi blir en liten grupp. Bra när det inte är för många för då får var och en sin tid där. Det ska bli spännande. Berättar mer efter första träffen.


Det var en gång...............

Nu har jag träffat Nina Hoppe, för att bilda en skrivargrupp. Hon får vara fröken" och jag hjälpreda. Hon är skådespelerska inom teatern. Skriver manus till olika uppsättningar genom kyrkan. Som jul och påskspel. 

Lläste i kyrkobladet att det finns en poesigrupp på äldreboendet i byn och tänkte att jag behöver få igång skrivandet igen. Skall hjälpa en tjej med en bok och jag har blivit lite rostig. Poesigruppen var inget för mig förstod jag men Nina tyckte det verkade kul med en skrivargrupp för byns byrålådskrivare.

Då jag har gått på flera skrivarkurser innan, bl a på Tomelilla folkhögskola, träffades vi hos Nina och diskuterade olika skrivövningar man kan ha till sin hjälp.
Det var så länge sen jag tittat på vad jag skrivit att jag blev alldeles förvånad hur bra jag faktiskt var på att skriva. Om jag får säga det själv. Vissa texter hade jag alldeles glömt bort. Läste en för min man igår och den var lite töntig men himla rolig. Vi skrattade gott åt mitt försök att förvandla Polyfemos till nutid.

Vi får lov att hålla till i församlinghemmet och det kostar ingenting.
Nu håller vi tummarna för att det hör av sig några intresserade.  
Annons kommer i nästa kyrkoblad.


Författare eller ej, det är frågan

Skulle någon av er kunna läsa en bok som utspelar sig i början av 1900-talet? På landsbygden?
Funderar starkt att ta tag i min bok igen och få den färdig. Kan man gå till äldreboendet och intervjua dem om livet på landet på den tiden? Om någon av dem minns hur deras föräldrar berättat hur det var. Om jordbruket, maskiner, sjukdomar m m. Vad tror ni om det hela?





Nyckeln till mina bokstäver

Skriver här om allt som faller mig in för att jag skall ta tillbaka mina bokstäver och ord. De försvann för 2,5 år sen o har hållit sig borta sedan dess. Känns som om fingrarna är som säckar, med bokstäver i,  med stora hänglås på. Hittar jag bara nyckeln så kan jag låsa upp och släppa alla orden fria, då blir det bra.  Kan någon hjälpa mig???????????

Jag som kände det som att det satt en tratt på huvudet, där orden bara vällde ner igenom och ut genom fingarna, ner på tangenterna, kom det bästa av mig: dikter, noveller, berättelser, ja t o m en halv bok! Allt är borta, jag blir så frustrerad. Två lärare, oberoende av varandra har sagt till mig att börja skriva igen, jag är t o m välkommen tillbaka till skrivarskolan. Det är snart ett år sen. Det känns hopplöst.

Håll alla tummar o tår, att detta ska föra mig närmare nycklarna och orden.


RSS 2.0