Spring i benen

 
 
 
 
 
Zobia brukar aldrig vilja leka, hon är rätt tradig med det men den här dan for tokan i henne.
Zita fattade ingenting.
 
 
Då försöker vi väl med Myrra då, nähä, suck
 
 
Kom igen då!!!!
 
 
Spring nu då, så jag kan jag jaga dig!
 
 
Skit på det tråkmånsar, då springer jag väl själv då!
 
 
Men till slut tryter orken även för liten hund.
 
 
Myrra tycker om att vara ute och gå och pyssla lite för sig själv.
 
 
Zita älskar att rulla sig i allt ogräs som givetvis sätter sig så långt ner i pälsen så man knappt får av det.
 
 
Extra vovven: tyst, stillsam och extremt liten i maten.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Gömda hunden

 
Zita gillar att krypa in under kuddarna i soffan,
 
medan Zobia gillar den här stilen
 
 
 
 

Zobia



Alla sätt är bra utom de dåliga, säger Zobia och sover lungt vidare fast jag fotograferar.


Myrra



Inte världens bästa bild men igår på alla hjärtans dag kom hon så hem igen, vår egen lilla Myrra. Som vi har längtat. Hon åkte upp till kenneln i mitten av augusti för att bli parad och jag valde att låta henne stanna där hela tiden, till valparna var 8 veckor. En enormt lång tid men med lilla hund som är så liten och ibland lite si och så med maten var det tryggare för mig att veta att hon var på kenneln och fick proffsig hjälp. Allt kan hända även vid små vovvars graviditeter och förlossningar.
Det var väldigt konstigt för henne att komma hit, det förstår vi så väl. Vi hade bara bott här en månad när hon fick åka iväg. Då såg köket helt annorlunda ut och väggen var kvar. Ikväll var vi bort om till svärföräldrarna som bor i vår gamla lägenhet och jisses vad Myrra sprang där, som hon var helt galen. Hon trodde hon kommit hem igen, stackarn. I går kissade hon inne en gång för att markera för tvillingarna Z, att kom inte här och kom,
I´m back!
Första natten gick bra, Jonny jobbade så hon platsade sig i hans säng, på täcket med huvudet på hans kudde. Närmare än så kunde hon ju inte komma pappa. Få se hur det går i natt.
Alla har längtat efter henne och nu den sista tiden ringt och undrat när hon skulle komma hem. Påminde om när man skulle ha barn :)
Vi såg även två av Myrras valpar igår, där var en brunmerlerad och hade vi inte haft tre redan, då vet jag inte om hon inte legat här vid mina fötter nu.
Så nu är ordningen återställd på hundfronten och alla tre är pensionerade från kenneln och nu är Myrra också vår. Inget fläng tillbaka till kenneln för att valpa. Fodervärdens baksida. En hane är lättare då, när han servat damerna kommer han hem igen.
Vi tackar Eva för att vi fick förmånen att låna dessa tre underbara tjejer och lovar att ta väl hand om dem i framtiden.


Tvillingarna Z



Zobia har strandat på ryggstödet till soffan. Hon sover så gott.




Zita har lagt sig bland kuddarna och undrar vad mamma hittar på, det blixtrar så mycket.


Panelhönor

Hundarnas bästa plats är på ryggstödet, på soffan, i vardagsrummet. Där kan man sitta och se allt som händer på gatan och skälla ut alla gående, andra hundar, barnvagnar, cyklar, ja typ allt de ser.
Ser de bilen komma hem och stanna blir de helt galna och rusar ut och slänger sig på dörren för att bli först att säga hej.
Idag när jag kom hem blev Sobban så till sig att hon ramlade ner mellan soffan och fönstret, stackarn. Lika glad var hon för det, bara mamma kom hem igen.
Folk brukar kommentera att de brukar se mina vovvar sitta och skälla i fönstret. Tvillingarna Z fyller 8 år på söndag  23 oktober 2011 så man kan ju inte fråga vad kostar valpen där i fönstret.





Zita och Zobia på spaning genom fönstret. Här vaktar vi!


20/3 Skogsmullar

Igår grejade Jonny med handbromsen till Idas bil och det bara klyddade.
Eva ringde och frågade om vi ville gå i Svaneholmsskogen och det ville vi.
Var allt lite rädd hur det skulle gå med alla hundarna men t o m Myrra och Mimmi kom överens och det var helt förvånansvärt!
Det var så gott väder och det var hur mysigt som helst att gå runt sjön, rundan är 2,6 km. Men det märks inte att den är så lång.
När vi kom tillbaka till bilarna började dimman rulla in och det blev superkallt.
När vi kom hem fikade vi, jag hade gjort en äpple-sockerkaka med vaniljvisp till. Jag kunde så klart inte låta bli den men klart vi skulle fika!  Det är ju bara så härligt med äpplekaka.

Jag hade ju fått hem pumpen så jag pumpade men den känns konstig när den pumpar, börjar på fel del att blåsa upp. Ska kolla nu några dar om den kommer i fas igen annars får jag ringa och fråga hur vi ska göra. Så kan det inte vara.


Ostbanken

Så här såg det ut julafton när alla vovvarna ville ha ost av Christoffer. Ostbanken hade öppnat, favoritgodis till vovvarna.







Vattensvans

Tänk på om du har en hund som tycker om att bada eller är ute i kallt regn, att torka den väl när den kommer in. Annars kan den få vattensvans. Svansen hänger rakt ner och de kan inte röra den och det gör ont i den. Det kan vara så att hunden är ute på kvällen, kommer in, rullar ihop sig i kogen för natten och torkar inte ordentligt om baken. Ett litet tips bara, för min dotters havanais Lisa fick det och det var jobbigt. De gick till vetrinären som berättade att det var vattensvans. Vi har aldrig hört talas om det. Det brukar gå över på några dagar men varar det för länge får man kontakta vetrinär. Allt som allt tog det nog en dryg vecka innan Lisa var helt bra. Stackarn.

http://hundportalen.wordpress.com/2008/05/13/vattensvans-wet-tail/

Vill ni läsa lite om vattensvans är här en bra artikel.



Lilla Lisa som nu är helt frisk igen.


Klippa Zobia och Zita

Som vanligt glömmer jag att ta med mig kameran eller att ta upp den och fotografera. Så något foto av Zobia innan klippningen finns inte men däremot på Zita. Det är så skönt att de är klippta nu och min väninna är en så bra klippare.



Zita hos frissan











Nu är tvillingarna Zita och Zobia klippta, dom är jättefina.


Klippa Myrra

Eftersom hundarna hade så lång päls bestämde vi oss för att klippa dem. Den värsta kylan är förhoppningsvis över men inte de blaskiga, svarta vägarna, fulla med salt. Myrra kom in för en vecka sen och var alldeles svart på ben och upp under magen och ändå bedömde vi det som torrt ute. Hon blev duschad men det hjälpte inte, fortfarande grådaskig och grusig fick det vara nog. Det är synd om hundarna. Nu är alla tre klippta och idag soplade vi av benen lite på dem, efter promenaden, så var det fixat. De har givetvis tröjor på sig när de går ut nu när de har så kort päls och tur att det finns ett supersnabbt program på tvättmaskinen, 15 minuter, för tröjorna var kolsvarta undertill. Nu ligger de på tork inför morgondagens promend. Tröjorna alltså :)





En blöt Myrra




Nu ska här fönas torrt. En duktig vovve.




Så här trött blir man efter att ha varit på spa.




Resultatet en jättefin liten vovve.



Strandhundar

Idag var det så fint väder att vi åkte till stranden med hundarna. Vi hamnade vid Abbekås och det var så fint på där. Det var så varmt i solen och ingen blåst. Raka motsatsen till igår. Vovvarna tycker det är härligt med nya ställen och dofter. Vi gick inte så långt men det tog tid eftersom det allt skulle undersökas väldigt noga.

Ikväll hamnade vi hos Ida och Daniel på "stärt", middag på rester. Vi fick tacos, mumsigt.  Glömsk som jag är glömde jag tulpanerna vi köpt till dem, så de står kvar här. Hoppas vi ses snart igen så de kan få dem. 

Det har varit en trevlig söndag och nu är det snart dags för Bones.  



En vacker sten, sjöodjuret med sin baby, kanske?



En annan fin sten, kanske en val?





Jonny och tre glada töser



Myrra




Zita



Zobia




Tre trallande jäntor med fina tröjor, nyklppta som de är.




Smulan

Äntligen har jag ett foto på busfröet Smulan. Det är vår hund Myrras lilla dotter som är fyra månader. Hon är nästan alldeles svart och så liten och pyttig men en buse av stora mått. Hon älskar att bita i byxorna när man kommer dit och hon skäller och hoppar. Tar nästan rätt på husse och matte.
Hon är duktig att gå i koppel och då hon bor här tvärs över gången hör hon när vi öppnar vår dörr, då kommer hon springande i full karriär och vill prata med mamma. I början var Myrra helt galen och seglade över staketet och skulle in till sin bebis men nu tycker hon att Smulan är lite besvärlig så nu räcker det med lite bus då och då. Väntar på vackrare väder så de kan busa riktigt mycket i trädgården. Tyvärr får Zobia och Zita stanna hemma för de tycker Smulan är ett bråkigt och besvärligt barn så de gillar henne inte alls. De morrar och skäller på henne så då får man inte följa med. Inte roligt med två sura tanter som lägger sig i leken och ska uppfostra.




Så här fin kan man vara när man har tid att stå stilla en sekund



En pyttetjej med massor av klös, en riktig busa.



Mamma Myrra


NYA VOVVEN

Vi fick en förfrågan om vi ville ha Zobias helsyster Zita, som behövde ett nytt hem. Det ville vi givetvis. Den 20 juli åkte vi och lämnade Myrra som skulle paras och då hade vi Zita med oss hem.
En lika envis, bitchig dam som sin syster Zobia! Hon tror hon är ett lejon när vi är ute på promenad och hon får se andra hundar, barnvagnar, cyklar, rullatorer, ja listan kan göras hur lång som helst. Hon skäller som en galning och Zobia ska så klart stödja henne. Så varje tur blir en väldig upplevelse. Funderar skarpt på ett antiskallhalsband. 
Zita är en rolig, lekfull hund som börjar bo in sig hos oss nu. Vi skulle absolut inte vilja vara utan henne.  Det är mycket fart i henne och t o m Zobia kan leka någon gång emellanåt numera. När Myrra kommer hem igen blir här fullt ös. Det ser vi fram emot. 23 oktober fyller dessa tvillingar sju år och de är tagna ur avel och pensionerade. Nu är de våra på riktigt.
YES!!!!





ZITA





ZITA




ZOBIA



Buren är bra när man skall till skogen


Myrra

Usch så dålig jag varit på att uppdatera.  För ca 10 dagar sen kom Myrra hem igen. Vad glada vi blev när telefonsamtalet kom och vi kunde åka till Malmö och hämta henne. Tänk, hon hade varit hemifrån 10 månader men hon kände igen allt. Helt fantastiskt. Hon är vår lilla hund som alltid. Lika pigg, glad och busig. Bästa är att hon har satt lite fart på både Zobia och mej. Sobban leker lite o kan busa utan att jag försöker trigga henne till det.
Själv försöker jag gå upp vid 9 och gå ut en sväng med vovvarna då. Jag tar min trevliga granne med mig för hon gick i pension 1 mars.


Myrra

Oh så trist det blev igår. Myrra skulle kommit hem då men tror ni inte hundrackarn fick mjölkstockning! Hon var bättre idag och nu satsar vi på att hon snart kommer tillbaka. Tummar och tår håller hårt.




Zobia

Igår var vi hos Jonnys kusin och fikade. Mycket gott och trevligt. Det får vi snart göra om. Malin, dottern i huset fotograferade Sobban och det blev så fina kort. Som stolt matte måste jag givetvis visa dem här.



Vad gör hon?



En glad hund idag



En liten paus så här på kvällskvisten


Otto podengo portugises

Nu är det på tiden vi presenterar Otto, den portugisiska podengon. En helt underrbar liten kille på 5 månader som bor hos min äldsta dotter. Han sätter fart på Sobban och tror minsann han plockar fram hennes busiga sida. De är så roliga att titta på, när hon ska fostra den lille busungen men se han fintar tanten. Han har vuxit in bra bland de andra vovvarna och vi tycker så mycket om honom.





En riktig busepåg.


Zobias barnbarn

Här kommer bilderna på Sobbans barnbarn. Helt underbara. Tack för korten.





Visst är de fina!


Albin och Allie från Småvargarna



Kan inte motstå att visa bilden på Småvargarnas gosevalpar Albin och Allie. Albin liknar Sobban son Felix, han är bara för söt,  och Allie är bara för underbar. Vill ha.......     men som sagt det får bli den där herrgården först.

Tidigare inlägg
RSS 2.0